Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.

Uppsatsen innehåller en jämförelse mellan Fredmans Epistlar och Predikaren. Ämnet är Förgänglighetspoesi och avsikten är att se vilka typiska drag av förgänglighetspoesi som de båda verken innehåller..

Abstract Title: The Social Democrats and Monarchy, a Study of three Social Democratic newspapers and their reports about Oscar II?s 25 year anniversary as king of Sweden. The Social Democrats in Sweden has almost had a power monopoly over the parliament and government during the entire 20:th century. Since the party was established in 1889 they have been against monarchy as a way of govern society. When the monarch lost political power and influence during the 20:th century, they still condemned monarchy as undemocratic. They preferred to have a republic instead, with an elected president, rather than a king or a queen.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten.Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder.

This paper is about skiing and Swedish nationalism during the late 19th century and early 20th century. The aim is to investigate why skiing was considered so eminently suited for the incorporation of certain ideals in the national fellowship.The paper accounts an analyse of texts and documents about Swedish skiing from 1897-1924. Skiing was a nationalistic concern from the very beginning of this period. It was connected to heartfelt feelings towards the Swedish nature, the patriotic upbringing of the youth, as well as the health of the nation. Over the years skiing also became an increased object of sportification.

De p-adiska talen vars främsta användningsområde ligger inom talteorin beskrevs först av den tyske matematikern Kurt Hensel 1897.För varje primtal p, så utvidgas talsystemet Q av rationella tal till ett större talsystem som betecknas Qp, de så kallade p-adiska talen.En annorlunda valuation av rationella tal ger ett så kallat icke-arkimediskt absolutbelopp samt en annan metrik än den vi är vana vid, en ultrametrik. Vilket gör att kroppen av p-adiska tal Qp får en annorlunda topologi.Ett icke-arkimediskt absolutbelopp har samma egenskaper som ett vanligt arkimediskt absolutbelopp, samt en extra egenskap nämligen .Avslutningsvis använder vi oss av Hensels lemma, vilken bygger på Newton-Raphsons metoden för att lösa ekvationer, för att bestämma om ett polynom har rötter i Zp och i så fall vilka de är. Då den p-adiska analysen på många sätt är lättare än den reella analysen så visar Hensels lemma ganska lätt om ett polynomen har rötter i Zp..

Part of the great acclaim for Anne Rice?s Interview with the Vampire (1976) is due to the wayshe renews the vampire story by reinforcing the traditional erotic dimension and, as a result ofthis, the way she examines the theme of homosexuality already present in Bram Stoker?sDracula (1897). However, this essay shows that Rice?s novel stands in much closer relation toVladimir Nabokov?s Lolita (1955) than to Dracula and that pedophilia, not homosexuality, isthe facet of sexuality which here first and foremost comes into focus. Through a comparisonbetween Interview with the Vampire and Lolita emerges a surprising coherence on the levelsof plot and characterization, which in itself is of importance for our understanding of Rice?snovel as well as Lolita, but it is also interesting to note to what degree these two novels sharea world of concepts and ideas common to actual pedophiles.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

Uppsatsen är en studie av svenska Mongolmissionens pionjärverksamhet i Mongoliet och belyser de religiösa värderingar och mål som låg till grund för denna missionsverksamhet. I studien presenteras en kortare historisk tillbakblick och en karaktärsbeskrivning av den man som var upphovet till att Svenska Mongolmissionen bildades - evangelisten Fredrik Franson. Uppsatsens empiridel behandlar den arbetsarena som var missionärernas vardag och belyser deras arbetsvillkor, missions- och sjukvårdsverksamhet, samt de turbulenta politiska förhållandena i Mongoliet vid denna tid. Uppsatsen lyfter fram en kvinnlig aktör, missionären och Röda Kors-systern Greta Nilsson, som genom sin dagbok är en primärkälla i uppsatsen. Frans August Larson, "Hertigen av Mongoliet", är också en viktig aktör som presenteras.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar:Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt?Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat?För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Alice Lyttkens (1897-1991) was a very popular author in Sweden during several decades in the middle of the twentieth century. She was most famous for her historical novels. During her first period as a novelist in the 1930s, however, she wrote contemporary fiction, reflecting the situation of contemporary Women. The traditional view of the two sexes as ?complementary? permeated the interwar period.

The purpose of this thesis is to investigate respectability and the construction of ?free love? in Swedish feminist debater and playwright Frida Stéenhoff?s (1865?1945) drama Lejonets unge (1896). In 1897 the first production of the drama was set in the small town of Sundsvall in Sweden and caused a public storm be-cause of its plea for free love for both men and women.Through an intersectional perspective, where the axes of class, gender, sexual-ity, religion, nationality and age are central and with a starting point in Beverly Skegg?s concept ?respectability? I investigate how ?free love? is constructed in the drama. I also link the construction of ?free love? to the historical context of the debate concerning sexual morality and marriage which was intense in society and literature in Scandinavia in the late 19th century.In the drama the plea for ?free love? is created mainly through the character Saga Leire.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur resocialiserings- och uppfostrans-ideal av sinnesslöa fungerade vid Västmanlands sinnesslöanstalt å Sofielund. Studien är en fallstudie med individfokus, som följer 18 intagna skolhemsele-ver vid sinnesslöanstalten i Sofielund. Det material som har använts är bland annat intagningslistor, journaler och personliga akter för de 18 undersöknings-personerna, som finns tillgängliga hos Landstingsarkivet Västmanland. Av denna undersökning framkommer bland annat att de 18 undersökningsperso-nerna kom från relativt normala familjer och hemförhållanden, som i de flesta fallen tillhörde arbetarklassen. Samtliga undersökningspersoner ansågs vara bildbara vid intagningen till Sofielund och den största delen av dem ansågs före intagningen lida av lättare sinnesslöhet (idioti).